Harmonia

De senaste dagarna har jag gått och funderat på de sammanträffanden som hänt mig oftare och oftare på sistone. Funderade mycket på det igår, och på att allt har hängt ihop så bra sen jag slagit in på det "andliga" spåret. Jag vet inte vad jag ska kalla det annars, börjat mitt sökande kanske? På eftermiddagen igår åkte jag till biblioteket för att låna böcker till höstens kurser. Jag letade efter en bok av Albert Camus, men där den skulle stå fanns den inte. Istället stod där en bok som hette "Slumpen är ingen tillfällighet" (Jan Cederquist), den tanken jag precis hade haft i huvudet. Intensiva rysningar och jag tror nog jag skrattade lite för mig själv där mellan hyllorna. Vände på boken och läste:

"Varför håller du denna bok i din hand just i detta ögonblick? Är det en ren tillfällighet, eller är det en "synkronicitet", en meningsfull slump som på något sätt har med ditt liv att göra?"

Ja, lite smått chockat blev jag. Det var verkligen som ett svar tydligare än något jag hittills fått. Och jag tror stenhårt på att den som söker finner. För dessa saker sker ständigt när jag är i flödet, när jag inte kämpar emot eller förväntar mig något särskilt. Tror ni att man kan leva så? I full tillit till att alla svaren och alla omständigheter man behöver för att nå sitt mål, kommer att visa sig för en? Jag tänker i alla fall fortsätta med det tills jag blir tydligt motbevisad. Jag är inte rädd för ett misslyckande. Misslyckad kan man aldrig vara när man försöker. Att misslyckas är att inte försöka.

Kärlek och floooow! /Maria