Dagens guldkorn

Den här veckan har jag vart riktigt, riktigt trött. Idag kändes det äntligen bättre. Jag har mest läst och läst hela veckan, och gud vad jag älskar det! Jag älskar att försvinna in i en annan värld, fast ändå en värld som väcker nya tankar man kan ta med sig ut i verkligheten.

Idag har jag träffat en gammal vän som jag inte sett på flera år. En sån som man alltid vet finns där, hur lång tid det än går mellan varven. Vi satt i 3 timmar och pratade om allt mellan himmel och jord. Det är verkligen givande att träffa någon som man kan prata om allt med. En som inte dömer, inte förväntar sig varken det ena eller det andra, utan bara lyssnar och förstår. För mig är det guld värt och jag börjar verkligen inse värdet i att ha sådana människor i mitt liv. Så mycket har hänt sen sist, och det är spännande att höra om varandras resor i livet. Man vet verkligen aldrig vart man hamnar. Och det är väl det som är charmen med livet. Det oförutsägbara, det spontana, det oväntade. Det är det som gör livet dynamiskt. Jag har gått från en kontrollerande planeringsmänniska till att leva i nuet och flyta med i det som sker, och ha tillit till det. Och gissa när jag varit som lyckligast? Jo, nu. Jag känner mig mer levande, mer nyfiken på livet och vad det har att erbjuda. Jag upplever knappt någon tristess, även fast jag har många tomma stunder. För det är alltid något som sker, även om det bara sker under ytan. Ingenting står stilla och det är fruktansvärt spännande att uppmärksamma de små förändringarna. Bara stanna upp, obeservera och våga släppa taget! Jag litar till en kraft jag aldrig känt förut, jag hittade den när jag tog mig tiden att känna den. För den finns där, ibland är vi bara allt för distraherade för att upptäcka den.

Kärlek! /Maria

Värmekudde

En liten efterlysning! Någon som har ett bra tips på en ekologisk värmekudde? Jag är i behov av en ny, som man kan värma i micron alltså, och lägga till exempel på magen. Jag lyckades nämligen bränna sönder den gamla(!) Det får gärna vara en sån med kardborrband som man kan knäppa runt sig.

Tack! /Maria

Resten av mitt liv börjar idag

Efter att ha varit på botten, tagit stapplande små, små steg uppåt, lärt känna mig själv på djupet, omvärderat allt jag trott var sant, förändrat tankemönster, börjat tro på storartade möjligheter för mig och för alla människor... så börjar jag få en stark känsla av vad jag vill göra med resten av mitt liv. Vad jag helt enkelt måste göra med resten av mitt liv. Jag måste leva som jag lär. Jag kan inte se vad som inte fungerar och sen fortsätta agera så. Nej, det går inte, jag måste sluta ljuga för mig själv om jag vill att den här världen ska sluta ljuga för sig själv. Ja, jag vet, det är stora ord, och jag menar inte att jag ska bli Moder Teresa. Alla har sitt sätt att leva som de lär, och sitt sätt att bidra till en bättre värld, och jag måste göra det på mitt eget sätt. Alla pusselbitar är inte på plats än, men jag hittar fler och fler. Och en sak kan jag lova, det finns ingen återvändo nu! Följer ni med mig på resan? Jag lovar att det blir en spännande, underbar, emellanåt väldigt jobbig resa. Men jag är inte rädd längre. Jag är trygg. För det finns inget att vara rädd för... Kärlek! /Maria

Imaginary Spirituality

Jag tror att det är en del av er som läser här som är intresserade av andlighet, och vet säkerligen vem Eckhart Tolle är. Jag hittade det här ljudklippet med honom som jag tyckte var riktigt bra. Mycket tänkvärt.


"Eckhart explains that when we try to live according to a self image we have created in our mind of being spiritual we fall into an ego trap. Our consciousness gets lost in a dream of imaginary spirituality."


Öppet sinne

Läste precis detta inlägget på Wayne Dyer's blogg (han skriver så fruktansvärt bra saker). Gå gärna in och läs. Det passade mig så bra eftersom jag de senaste dagarna övat på att hålla mitt sinne så öppet som möjligt. Har satt upp en lapp ovanför sängen där det står: "Möt varje ny dag med ett öppet sinne."

Och såhär avslutas inlägget på bloggen:

"Having a mind that is open to everything and attached to nothing seems to me to be one of the most basic principles that you can adopt to contribute to individual and world peace."

Unwritten

Den här låten kom igår när pappa lyssnade på webbradio och jag borstade tänderna. Får man inte lust att dansa?

Feel the rain on your skin
No one else can feel it for you
Only you can let it in
No one else, no one else
Can speak the words on your lips
Drench yourself in words unspoken
Live your life with arms wide open
Today is where your book begins
The rest is still unwritten, yeah



Ett ögonblick av klarhet

Ibland så bara klickar det till och allt faller på plats. Jag har såna stunder, då känns allt självklart och livet lekande lätt. För ingenting spelar egentligen någon roll, dramat runt omkring oss, det är vi som gör det så viktigt. Jag dras med i det då och då, oftast i dramat i mitt eget huvud. Faller tillbaka i självömkande och tycker att livet är allmänt orättvist. Men ibland har jag gyllene stunder av klarhet, och jag inser att jag lurar mig själv. Jag måste nog säga att dessa stunder blir fler och fler, och kommer oftare och oftare. Just nu, i den här stunden, känner jag mig lätt, fri och obegränsad. Tillit, hopp och självklarhet. Det är så enkelt egentligen. Bara att följa flödet. Hålla sig öppen för det som kommer. Jag behöver inte återupprepa gårdagen. Jag är inte mitt förflutna. Varje dag, varje stund, en ny möjlighet att skapa något nytt. Vara den jag vill vara. Friheten att välja. Och jag väljer, igen och igen. Förhoppningvis lär jag mig att välja bättre och bättre på vägen. Kärlek och frihet /Maria

At least we didn’t die

Herregud vad lätt det är att gå tillbaka i gamla tankemönster, jag blir nästan rädd för mig själv! Igår var katasroftankarna på topp när jag verkligen mådde piss rent ut sagt. Tillslut insåg jag att det är en begynnande förkylning alltihop berodde på. Har sovit med fläkt i någar nätter, när det var sådär himla varmt och kvavt. Och jag vet ju att vind rakt in i nacken är ett garanterat sätt att dra på sig en förkylning. Inget jag tänkte på då dock...

Fast idag har det fortfarande inte brutit ut. Känner bara av det i kroppen, att det ligger där. Kanske kan det gå över utan att det behöver bryta ut, kanske inte. Jag ska i alla fall försöka vända tankemönstret idag, tänka på annat istället. Jag behöver ju inte dra ner mig själv ännu mer genom att tänka dåliga tankar. Ett passande Buddha- citat mötte mig idag när jag satte på datorn, på
Paulo Coelho's blogg:

"Let us rise up and be thankful, for if we didn’t learn a lot today, at least we learned a little, and if we didn’t learn a little, at least we didn’t get sick, and if we got sick, at least we didn’t die; so, let us all be thankful."

Det är lättare sagt än gjort att leva efter, men har man bara ambitionen har man ju ändå kommit långt.

/Maria

Aj min rygg!

Jag förstår inte vad jag har gjort, har så jäkla ont i ryggen idag. Vaknade med världens huvudvärk, som fortsatte ner i nacken, längs ryggraden och runt skulderbladen, ända ner i ländryggen. Jag har stretchat och stretchat, men det sitter knutar som känns som knivar överallt. Gud jag behöver lite triggerpunktsbehandling... Lina kom hem! Imorgon måste jag verkligen yoga, har inte haft nån lust på några dagar. Det brukar i alla fall hjälpa. Tills dess får jag tvinga mamma att knåda lite. Varför kan man inte massera sig själv? Dumt! Ha en myslördag! /Maria

Florence + The Machine

Mitt internet har vart nere ett tag, men nu verkar det funka igen. Den här dagen började jag inte på topp, igår var jag inte heller på topp... MEN... efter att ha tittat på So You Think You Dance... ja, vad annat än inspirerad kan man bli? Ljuvligt...

Ett par dansade till Florence + The Machine, och jag kom på att deras låtar sammanfattar min musiksmak. Den innehåller allt jag gillar; rösten, dramatiken, det vackra, det lugna, det kraftfulla, energi, känsla. Ja, så är det nog. Njuter av hela skivan just nu, dansar omkring och försöker känna mig fri. Jag är så trött på allt man behöver leva upp till här i livet, allt man måste vara. Man (tror att man) måste passa in i mallen och jag har levt hela mitt liv strävandes efter att göra andra nöjda. Nu säger jag: JAG SKITER I DET! Nu vill jag vara fri, göra det som faller mig in, njuta av att leva... Jag lever fortfarande alldeles för mycket tänkandes på framtiden, men nej, nu slutar jag upp med det. Från och med nu. I'm done. Nu ska jag leva här och nu, det lovar jag mig själv. Jag är så trött på det oäkta, på fasader, på skådespelet vi alla ägnar oss åt. Jag slutar nu. Här är jag. Ta mig som jag är eller skit i det. Säger tack och hej till yta, jag har fått nog. Kärlek!! /Maria. May I have the disciplin to be a free spirit.


Sahaja Yoga

Jag vann ett nummer av tidningen Nära för ett tag sen. Där i finns en artikel om Sahaja Yoga, som är en meditationsform. Jag fastnade för artikeln och kollade upp om det skulle finnas här i närheten. Det som lockade mycket var att det är gratis att vara med på kurserna. Tyvärr fanns ingen kurs i Stockholm just nu, de letar lokal står det på hemsidan. Men jag ska kolla titta in där lite då och då och se om det kommer någon kurs. Jag vill verkligen lära mig mer om meditation, men känner inte för att lägga ut en massa pengar på kurser just nu. Jag har i alla fall kommit igång med morgonmeditation, har suttit som mest 20 minuter (i morse), och märker verkligen vilken skön start på dagen det är. Jag ska försöka öka med 5 minuter hela tiden, kanske kommer jag tillslut upp i en hel timme. Men hade det inte vart för yogan så hade min kropp aldrig klarat av att sitta still på en kudde på golvet i ens 5 minuter. Stel, stel, stel var jag. Tack gode Gud för yoga! Namasté/Maria

World Peace Begins Within



Jag har jobbat med den här metoden, The Sedona Method kallas den, ett tag nu. För att släppa taget om tankar, känslor, attityder, fördomar och alla möjliga invanda tankemönster som inte gynnar mig eller någon annan. Och jag måste verkligen säga att DET FUNKAR! Jag har aldrig känt mig så lugn och harmonisk som jag gör nu. Inte bara den här metoden har spelat in i det, men den är en stor del av det. Tack snälla du som rekommenderade det ;)

Beautiful life

Idag har jag en fantastisk känsla i kroppen... känner mig så... rätt. Ja, kan inte hitta ett bättre ord. Fast varje gång jag skriver eller säger att jag mår så bra, då gnager en liten röst i mitt huvud som säger att jag inte ska tro nått, och jag blir rädd att mattan ska ryckas bort under mina fötter igen. Men ÄSCH, idag tänker jag vara glad som en lärka! Ingenting ska få störa min lilla lyckobubbla. Dessutom tar jag motgångar med en nypa salt, de kommer alltid att smyga sig på ibland, men sånt är ju livet!

"If you focus completely on the things you love, then you are on your way to a beautiful life."
- Rhonda Byrne (The Secret)

...see the pleasure in what you have

"See paradise all around you – Rethink your belief that you must travel, be worldly, and experience distant lands and people to have a fulfilling life. Change your view to see the pleasure in what you have, where you’re located, and who you are. Find joy and solace in the simple and cultivate your utopia by feeling the Tao in every cubic inch of space."

- Wayne Dyer

Jag älskar träning

Jag visste det! Att efter de trötta dagarna förra veckan så skulle jag tillslut komma upp en nivå till, på vägen mot normal energi. Och idag är jag helt förvånad! Vart kom denna plötsliga energi ifrån? Känns nästan som överskottsenergi, men det är ju knappt möjligt. Jag har både morgonyogat och gått en promenad. Promenaden var nog den snabbaste och starkaste hittills. Ännu ett steg mot löpning, tänkte jag när jag kom hem. Helt otroligt. Gud vad jag älskar att träna och röra på mig. Det finns inget bättre. Det är verkligen en utmaning för mig att komma i form igen genom små, små steg i taget. Men det går framåt, jag vet att jag tillslut kommer ha bättre hälsa än någonsin, när allt detta är över. Jag vet det. Love it! /Maria

Ordning igen

Det känns äntligen som att saker och ting börjar ordna upp sig, lite som att en sten fallit från mitt bröst. Nu känns inte framtiden längre lika oviss, nu kan jag gå tillbaka till att leva i nuet, ta en dag i taget och låta allt vara precis som det är. För nu vet jag att det ordnar sig, och jag tillåter det att ta den tid det tar. Jag ger mig själv tid. När allt kommer omkring är det ju resan som gör målet värt. Tänk allt jag redan lärt mig på den här resan, när jag är framme kommer jag vara en helt ny människa, med helt ny syn på livet. Och det, det är nånting att vara tacksam för, oavsett allt jobbigt som varit. Nu ska jag fira med lite morgonyoga! Namaste! /Maria

Smells like green spirit

Ja, som sagt, idag var jag på Stockholm Green Festival och gick runt och tittade bland tälten. Det fanns mycket kläder, vilket var kul, men jag saknade lite mer mat. Köpte i alla fall en tröja på second hand (Läkarmissionen), lite små-förpackningar från Weleda (10 kr styck) och ett läppcerat. Bebiskläder fanns det massor, jag önskade nästan att jag själv hade barn (eller nej...). Gillade särkilt Little Green Radicals bebiskläder. Vad sägs t ex om bodys med budskapen "Give peas a chance" och "Smells like green spirit".

Stockholm Green Festival

Igår var jag helt sjukt trött. Orkade inte röra en fena. Knappt i alla fall. Men idag är det nya tag - grymt skön morgonyoga, och snart ska jag åka in på Stockholm Green Festival i Kungsträdgården. Blir väl en snabbis och kolla läget, orkar nog inte så länge.

Ha en bra dag! /Maria

Framtid

Mer och mer vågar jag tänka på hur jag vill att min famtid ska se ut. Det har länge varit så osäkert med allt, jag har verkligen inte vetat hur det ska bli med någonting. Men nu börjar jag se klart. Länge har jag gjort saker för att vara duktig inför andra, för andras skull eller helt enkelt av fel anledning. Nu har jag ställt mig frågan: Vad vill Maria? Och den drivkraft jag har nu, den är så mycket starkare än någonsin förr. När jag lär mig för min egen skull, utvecklas för mig egen skull, helt enkelt lever för min egen skull... då kan det bli hur bra som helst! Jag känner ingen press från mig själv längre. Jag får ändra mig, hoppa av saker som inte känns bra, jag får misslyckas! Men om jag inte provar, då vet jag aldrig hur det kunde ha blivit... eller hur?

Har i alla fall kommit in på en kurs i höst, Affärsredovisning, och jag tänker testa. Den är på 25% och på distans, så det blir enkelt och smidigt. Äntligen har jag nånting spikat i mitt liv, och det känns skönt. Mitt största mål är att bli 100% frisk och sedan börja jobba, som är mitt andra mål. Helst med massage och träning, just därför behöver jag verkligen vara 100% frisk och på banan igen. Visst kan jag tänka mig andra lättare jobb till en början, men drivkraften måste finnas där. Mitt tredje mål är att spara ihop pengar så att jag kan gå kinesiolog-utbildningen och till en egen lägenhet när det blir dags för det. Utöver det vill jag komma igång och hålla gympapass igen, gärna någonstans där de är intresserade av att utbilda en yogainstruktör. Och när tiden är inne och jag känner mig redo, då ska jag starta eget: Harmonia. Det är säkert över flera, flera års tid det här, men jag har tålamod nu. Det hade jag inte tidigare, då skulle allt ske på en gång. Tillsist, då vill jag resa. Indien är första prio, men vi får se när den tiden kommer. Och skriva en bok såklart, det höll jag nästan på att glömma.

Jag har även en plan B, och det är att läsa spanska eller litteraturvetenskap till våren. Jag tror jag ska söka ifall jag står där sysslolös även då. Jag tror det kommer bli till det bästa i alla fall, precis som det är menat. Som sagt kanske jag ändrar mig, verkligheten är sällan som fantasin. Men det viktigaste är att följa sitt hjärta och göra det som känns rätt. Vem vet, jag kanske bor i Afrika om ett år ;) Inte så troligt, men man vet aldrig. Jag är öppen för det som sker.

Namaste!/Maria

Kinesiologen

Idag var det äntligen dags för mig att åka till min ängel ute på Ekerö. Igår hade jag känslan av att den här gången kommer bli avgörande, pricken över i som jag så länge väntat på. Jag har alltså gått där sen oktober förra året, och tvivlat femtioelvatusen gånger på om det verkligen hjälper. Inte förens i våras började jag märka rejäla förbättringar, i samband med att jag gick över till vegetarisk kost (enligt deras rekommendationer) och började rensa upp i, och få kontakt med mitt inre. Hursomhelst så kan man väl enkelt säga att deras behandlingar rensar ut skräp som finns i kroppen och skapar sjukdom, det kan vara både fysiska och psykiska saker. Varje gång jag är där blir jag alldeles lycklig. Så varma människor har jag nog aldrig träffat. Får jag önska mig en sak i framtiden så är det nog att få möjlighet att gå den utbildningen, och få umgås med dessa människor, ljuvligt! Det märktes idag att jag var mycket, mycket starkare än i början, jag har inte alls långt kvar nu. Jag misstänkte att det skulle komma upp någonting med mage/tarmar, och helt rätt... tjocktarmen funkar inte som den ska. Ända sen jag åt tre pencillinkurer på raken för över ett år sen, har min mage varit paj. Jag är ganska övertygad om att det var där det började. Men jag ser verkligen ljuset nu, och det är starkt, Men jag måste fortsätta att ha tålamod, stora portioner tillit och tacksamhet över hur långt jag kommit! Jag har lärt mig mer på ett år än vad jag gjort under hela mitt liv. Det är något att vara tacksam för om nått! Kärlek! /Maria

Tänkvärt

Jag gjorde en skrivövning igår som gick ut på att fylla i: Jag är inte ..... utan den plats där ..... uppstår. Till exempel Jag är inte lärare utan den plats där att vara lärare uppstår. Meningen är alltså att försöka avidentifiera sig med sina roller. Jag är inte mamma utan den plats där att vara mamma uppstår... osv.

Jag skrev: Jag är inte sjuk utan den plats där sjukdom uppstår. Och jag fick en riktig aha-upplevelse. Läste orden om och om igen och förstod att jag hade snubblat över nånting viktigt. Sjukdom kan uppstå i kroppen, sjukdom kan uppstå i sinnet. Sjukdom kan inte uppstå i själen, alltså är JAG inte sjuk. Min kropp kanske är sjuk (egentligen brukar jag använda ordet obalans, men det blir inte lika tydligt i det här syftet), mitt sinne kanske tror att jag är sjuk. Men min själ vet bättre, alltså vet jag bättre. Det blir ju så, efter att ha mått dåligt så länge, att man börjar identifiera sig med det tillståndet. Fast jag har sakta men säkert under lång tid bearbetat alla såna tankar, men igår satte jag nog huvudet på spiken. Tack för det! /Maria

Under plommonträdet

Vad göra när det är för varmt för att röra sig? Lägga sig i skuggan hela dagen såklart. Har legat på en filt under plommonträdet och läst, skrivit, tittat upp på himlen, filosoferat, lyssnat på Sommar i P1 med Mats Sundin och bara slappat. Det behövdes verkligen idag. Men jag undrar vad det är med mig och värmen? Jag har mått så illa de senaste dagarna. Utrensning? Jo, kanske... tycker bara att det borde räcka snart. Jaja, imorgon får jag i alla fall komma till min ängel till kinesiolog och får se lite resultat i alla fall. Hon har verkligen lärt mig att ha tålamod och tillit. Tålamod och tillit. Tålamod och tillit...


”May you have the discipline to be a free spirit”

Läste den här artikeln till frukosten imorse, om No Mind festivalen i Ängsbacka som precis gick av stapeln. Jag gillade citatet som fanns på en handskriven skylt i ett tält: ”May you have the discipline to be a free spirit”. Den här festivalen skulle jag verkligen vilja åka på i framtiden, fast jag behöver nog bli lite mer en free spirit innan dess... men det är på gång! Peace ;) /Maria

Inte tänka, bara skriva

Jag har börjat fundera seriöst på att börja med min bok nu. Problemet är att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om. Eller jag vet ungefär, men inte riktigt vad den röda tråden ska vara. Kanske är det bäst att bara slänga sig ut och skriva det som kommer, det är då jag känner mig som mest kreativ. När jag inte tänker, bara skriver. Skriver det som kommer helt enkelt. Ibland tänker jag att jag behöver mer distans för att skriva om det senaste året, eftersom jag fortfarande är mitt uppe i det. Jag kanske verkar väldigt stark här på bloggen, på gränsen till präktig, eller hur? Jag är inte så präktig, jag själv tycker i alla fall inte det. Jag bara följer mitt hjärta. Och jag är svag ibland, ganska ofta till och med. Mina rädslor överrumplar mig ständigt, jag brottas med mina demoner och jag känner mig fruktansvärt ensam och svag ibland. Det jag är mitt uppe i är läskigt, hemskt och väldigt mycket att hantera vid 22. Jag vet inte när/om jag någonsin kommer få tillbaka den energi jag en gång haft. Eller jo, jag vet att det kommer, det känner jag starkt. Men jag vet inte när. Hur lång tid ska det ta? Jag har försökt inbilla mig själv att jag är redo att börja jobba nu, jag kan gå långa promenader i hyffsat takt och min yogaträning har blivit mycket tuffare. Men vissa dagar, som idag, är jag fruktansvärt trött, yr och ja... det är inte ens någon idé att försöka beskriva. Svackorna är inte lika djupa och långvariga som förrut, och dem får mig att förstå hur illa jag faktiskt mått. Om jag mår såhär när jag mår "bra", hur jäkla dåligt mådde jag då när det var som värst? Tänk om jag visste då det jag vet nu. Hur lång tid det skulle ta. Men man lever på hoppet, och det gör jag fortfarande. Tror hela tiden att nu, nu är det snart klart. Nu kan jag börja leva igen. På riktigt. Som en riktig 22-åring.

Idag släppte jag lite den här jobbstressen jag känt. Jag behöver mer tid på mig. Jag behöver göra det här ordentligt. Det jag brottas med är att jag tror att "andra" ser mig som lat. Från utsidan märks det inte vilket jobb jag lägger ner på insidan. Det är ett heltidsjobb att bli frisk, jag lovar. Och jag tycker att jag är värd den här tiden. Och jag tänker på allt gott som redan kommit ur den, och försöker inse hur bra det här faktiskt kan bli. Men eftersom man inte har några garantier kommer jag nog att fortsätta tvivla lite varje dag. Det är mycket att hantera. Men jag klarar det. Det är något inom mig som är helt övertygad om det.

Det var det som kom nu när jag bara skrev fritt. Jag fortsätter fundera på min bok ett tag. Kanske blir den verklighet en dag.

/Maria

The Invitation

Den här dikten har författaren till boken jag läser, Längtans vingar, skrivit. Jag läste den för ett tag sen, i en annan bok, och tyckte att den var så bra att jag skrev av den och satte upp på graderobsdörren. Jag har suttit ute i solen och gjort fler skrivövningar idag. Det är så varmt så jag orkar knappt röra mig. I för sig tittade jag på So you think you can dance- repisen och dansade lite för mig själv :)
Här kommer i alla fall dikten...


The Invitation


It doesn't interest me what you do for a living. I want to know what you ache for and if you dare to dream of meeting your heart's longing.

It doesn't interest me how old you are. I want to know if you will risk looking like a fool for love, for your dream, for the adventure of being alive.

It doesn't interest me what planets are squaring your moon. I want to know if you have touched the centre of your own sorrow, if you have been opened by life's betrayals or have become shrivelled and closed from fear of further pain.

I want to know if you can sit with pain, mine or your own, without moving to hide it, or fade it, or fix it.

I want to know if you can be with joy, mine or your own; if you can dance with wildness and let the ecstasy fill you to the tips of your fingers and toes without cautioning us to
be careful, be realistic, remember the limitations of being human.

It doesn't interest me if the story you are telling me is true. I want to know if you can
disappoint another to be true to yourself. If you can bear the accusation of betrayal
and not betray your own soul. If you can be faithless and therefore trustworthy.

I want to know if you can see Beauty even when it is not pretty every day. And if you can source your own life from its presence.

I want to know if you can live with failure, yours and mine, and still stand at the edge of the lake and shout to the silver of the full moon, 'Yes.'

It doesn't interest me to know where you live or how much money you have. I want to know if you can get up after the night of grief and despair, weary and bruised to the bone and do what needs to be done to feed the children.

It doesn't interest me who you know or how you came to be here. I want to know if you will stand in the centre of the fire with me and not shrink back.

It doesn't interest me where or what or with whom you have studied. I want to know what sustains you from the inside when all else falls away.

I want to know if you can be alone with yourself and if you truly like the company you keep in the empty moments.

- Oriah Mountain Dreamer

Säger tack för idag med några kloka ord

"Det är viktigt att komma ihåg att det inte är det vi upplever som skapar vårt lidande — utan vår reaktion på det vi upplever. Vår reaktion orsakas i sin tur av våra oläkta sår." - Lise Bourbeau


Skrivövning 1

Jag skapade precis en ny kategori: "Skrivande". Här tänkte jag börja med att samla de skrivövningar jag gör i Längtans vingar. Första kommer nu. Uppgiften är att avsluta följande meningar:

När jag skriver känner jag...
...ett flöde som bara infinner sig när jag skriver.
...att jag rensar mina tankar.
...att jag sätter ord på mina känslor.
...att jag öppnar mig för det som kommer.
...att jag lever.
...att jag har något viktigt att berätta.
...att jag älskar det
...mig kreativ.
...mig bra.
...mig ibland lite fyndig.
...mig ganska klok.
...mig ibland lite förvånad över allt som kommer ut.
...mig lättad när det är något som tynger mig.

När jag skriver ser jag...
...saker och ting klarare.
...in i mig själv.

När jag skriver upptäcker jag...
...att jag saknat att skriva.
...att jag har mer inom mig än jag tror.
...att jag har mer åsikter än jag tror.
...en ny värld.

Jag längtar efter...

...att ha mer energi än jag någonsin kunnat drömma om.
...att kunna försörja mig på min passion.
...att leva ett drömliv.
...att lyssna på min själ.
...att dela med mig av mig själv.
...en egen lägenhet.
...att gå yogakurser.
...att dansa.
...att springa.
...att skriva en bok.
...att resa.
...att lära mig mer.
...min systerdotter.
...att bli ännu mer trygg i mig själv.


Besvara frågan: Varför skriver du?
Jag skriver för att sätta ord på det jag tänker och känner. Att fylla ett vitt blad med ord, det är som att måla. Jag gillar att vara i skrivarflödet. Jag skriver för att få ur mig det jag annars trycker ner. Jag skriver för att dela med mig. Jag skriver för att jag är en drömmare, och med orden kan drömmarna börja bli sanna. Jag skriver för att få rätsida på saker, för att få insikter och kunna fatta beslut.

Avsluta följande meningar:

Jag vet inte...
...när allt jag längtar efter slår in.
...någonting egentligen.
...om jag någonsin kommer springa igen.
...om jag någonsin kommer bli kär igen.
...vart jag befinner mig om ett år.
...om jag någonsin gör verklighet av mina drömmar.
...varför mitt senaste år sett ut som det gjort.

Jag vet inte hur...
...framtiden ser ut.
...man börjar skriva på en bok.
...jag ska skapa mitt drömliv.

Jag vet inte om...

...min syn på livet är "rätt". Rätt och fel finns nog inte när det gäller någonting.
...jag kommer leva som jag gör nu resten av livet.
...jag alltid kommer vara vegetarian.
...jag kommer leva länge.
...jag kommer få vara frisk.
...det finns några garantier för någonting.


Jag kan förlåta...
...mig själv.
...de flesta som nånsin sårat mig.
...alla som gör sitt bästa i det här livet.
...livet.
...det senaste året.

Jag kan inte förlåta...
...om jag inte försöker.
...om jag inte släpper taget.
...om jag ältar och oroar mig.

Det finns alltid tillräckligt med...
...kraft inom oss.
...kärlek inom oss.
...änglar på ens resa.
...saker att vara tacksam för.

Det finns aldrig tillräckligt...
...fördomsfrihet.
...öppenhet.
...ärlighet.
(det kan alltid finnas ännu mer).

Skriv en berättelse som börjar:

Det dummaste jag någonsin gjort...
...var att någonsin sluta lyssna på min själ, och följa mina drömmar utan att tänka på någon annan. Då försvann kraften inom mig, den som jag hade haft så mycket av bara något år tidigare. Att jag någonsin slutade jobba med mig själv och min personliga utveckling, det var inte det klokaste jag gjort. Jag planerade hur hela livet skulle se ut, och nöjde mig med ett "okej"-liv. Jag var så stressad att få det "perfekt" att jag glömde att livet är det som sker här och nu. Jag glömde leva. Samtidigt var det kanske det bästa jag gjort, eftersom det tagit mig dit jag är idag. Min själ sjunger. Den är glad att jag hittat tillbaka. Jag är glad att jag vågar leva ut min livsstil till 100%. Jag är glad att jag älskar mig själv mer än någonsin. Mest av allt är jag glad att jag vet att framtiden bara kommer bli bättre... och bättre... och bättre...

Längtans vingar

Vad svårt det är att sova på morgonen när det är såhär varmt! Inte för att jag klagar :)

Igår skrev jag om mitt skrivande. Att det är när jag skriver som jag känner mig kreativ, och att jag alltid drömt om att få skriva en bok, eller i alla fall ha skrivandet som jobb. Men jag börjar nog den här förklaringen i andra änden...

Jag har verkligen många böcker att välja på nu när jag ska välja en ny att läsa. En bok som jag har lånat på bibblan har verkligen legat och väntat länge på att bli läst. Jag har inte känt för att läsa den, andra böcker har lockat mer. Jag har till och med vart på väg att lämna tillbaka den utan att ha läst den. Men igår kände jag att det var dags, nu var det den här bokens tur, trots alla nya spännande böcker jag köpt. Jag visste inte riktigt vad den handlade om, men så börjde jag trots allt läsa igår kväll. Och så handlade den om det kreativa skapadets kraft. Om att (till exempel) skrivandet behöver komma ur tre delar; kreativitet, andlighet och sexualitet. Utan en av dessa ingredienser är det något som fattas. Med andlighet menar författaren att när skapandet kommer från själen blir det mer äkta. Och med sexualitet menar hon att det behöver finnas en drivande passion bakom skapandet. Varje kapitel avslutas med skrivövningar, för att få igång den kreativa processen. De ska jag verkligen försöka göra! Var det en slump att jag kände mig dragen till den här boken nu, efter det Annie sa till mig igår? Jag vet inte, jag tror nog att det var mer än så... /Maria

Boken heter Längtans vingar av Oriah Mountain Dreamer

Emotional Freedom Techniques

Oj, det blev en lång dag. Gick upp redan halv 7, kunde inte alls sova imorse. Klockan 8 stod jag på yogamattan och fick äntligen sträcka lite på mig. Kl 10 var jag hos Annie för ännu en ljuvlig behandling. Kände mig alldeles fantastisk när jag kom dit, och ännu mer när jag gick därifrån. Om jag jämför mig själv första gången jag kom till henne, med hur jag är nu, så känner jag mig som en ny människa. Så mycket har hänt. Det är helt otroligt. Och hon var så väldigt stolt över mig idag. Och jag är stolt över mig själv. Mer än jag någonsin kan beskriva.

Idag jobbade vi i alla fall med en ny teknik, som jag aldrig hört talas om. Den kallas Emotional Freedom Techniques - EFT. Såhär beskrivs metoden på
www.eft.se:

"EFT, en metod som tar bort (neutraliserar) oönskade negativa känslor - som kan orsaka allt från....

Beroenden, fobier, stress, rädsla, ilska, sorg, ångest, depression, ätstörningar.
Följden av smärtsamma minnen/händelser/trauma; PTSD.
Dåligt självförtroende; prestationsångest, svårigheter att förverkliga mål.
Många psykosomatiska (känslomässigt orsakade) symtom t.ex. kronisk värk,
migrän/huvudvärk, spänningstillstånd till andningssvårigheter.

EFT-metoden är svår att beskriva på ett bra sätt, eftersom den så markant avviker från vad man är van vid. Den har sina rötter i traditionell kinesisk medicin kombinerat med västerländsk psykologi.

EFT skulle kunna kallas fokuserad akupunktur - fast utan nålar. Eller meridianbaserad samtalsterapi. Eller en kombination av akupressur och speciella affirmationer.

EFT-behandlingen inleds med korrigering för ev. "självsabotage" (att kroppen inte vill som man själv vill). Genom att sedan kombinera stimulering av vissa känsliga meridianpunkter (en del av vårt kommunikations/energisystem) med rätt valda ord (tankar) får man ett synnerligen riktat och effektivt behandlingsresultat!

Just denna kombination har visat sig vara effektiv på annars "olösliga" problemområden. Inte sällan ger EFT resultat som är mycket imponerande och jag ser metoden som "den saknade pusselbiten" - ett viktigt tillskott inom framtidens medicin!"


Tydligen såg Annie effekten som den här metoden hade på mig med en gång. Och jag kände det. Hon sa att hon kunde se energierna som strömmade till mig. Hon har haft svårt att se min aura tidigare, men nu var den väldigt stor och ljus! Ja, flum eller inte, för mig är det på riktigt. För jag känner det.

 

Jag brukar skriva långa mail till Annie, hon får ibland vara min papperskorg där jag dumpar mina problem. Och hon är imponerad av hur jag skriver. Hon frågade mig idag om jag hade tänkt på att göra någonting av mitt skrivande. Och det har jag ju. Jag har alltid velat bli journalist eller författare. Men sen släppte jag nog de drömmarna, för jag ville arbeta med händerna tänkte jag. Men det är ju en anledning till att jag skriver här på bloggen, jag älskar att skriva. Att skriva är kreativitet för mig. Jag är inte konstnärlig eller musikalisk, men skriva, det tycker jag nog att jag kan. När jag skriver är jag i ett flöde. Och drömmen att skriva en bok finns alltid med mig. Kanske kan jag göra verklighet av skrivdrömmarna en vacker dag. Bara tanken sätter ju saker och ting i rörelse. Kanske såddes ett frö hos mig idag. Jag ska absolut fundera vidare...

 

Nu ska jag pusta ut lite, spenderade eftermiddagen i ett litet, kvavt rum på arbetsförmedlingen. Behöver landa lite nu. Kärlek till er alla! /Maria


Shoppat i Skåne

 

När vi var små och hade varit utomlands la vi alltid upp allt vi köpt och fotade. Så jag gjorde så nu med, när vi kom hem idag. Här är alla mina inköp i Skåne. Det var länge sen jag unnade mig såhär mycket, men jag tyckte att jag var värd det nu.

 

 

Sjal från loppis, Kryddställ från Trädgårdsbutik, skor från Din Sko, Handgjorda väskan från Guatemala (köpt på Kullamarknaden), Blå klänningen handgjord, köpt på Indiska, Klänning i mitten från Kullamarknaden, klänning till höger från Indiska. Stickor från loppis.

 

 

Närbild på väskan.

 

 

Och ängeln.



Böcker, böcker, böcker. Har en del läsning framför mig.

Tankar efter semestern

Hemma igen, puh!

Jag har så mycket som jag skulle vilja skriva. Inte bara om vad jag pysslat med, mer om mina insikter. Den här "semestern" har verkligen stärkt mig. Jag har fått testa mina vingar, om så bara lite grann. Och de håller, det gör de verkligen! Jag har kanske inte riktigt hunnit landa, men jag känner redan nu en större, starkare känsla av hopp och tillförsikt än innan jag åkte. Jag tror det mest handlar om att jag vågat vara mig själv, så mycket som jag bara kan, jag har inte vacklat i mina beslut och jag har stått fast vid det jag tror på. Det har inte funnits några tvivel inom mig. Jag är jag och jag är som jag är. Behöver inte vara något mer...

Jag menar inte att någon annan än jag själv nånsin sagt att jag behöver det. Det är alltid jag själv som dömt mig själv, förmodligen ingen annan. Jag känner så starkt vad jag vill, vart jag är påväg och att det från och med nu bara finns möjligheter. Livet kan bli hur storslaget som helst.

Och jag har fått tecken! Varje dag. Det kan liksom inte vara en slump att jag på bara nån månad vunnit två tävlingar, 2000 kr på en trisslott (okej, pappa skrapade den, men ändå), böcker som jag hört talas om har dykt upp som från ingenstans... bekräftelse på ett eller annat sätt att jag följer rätt väg nu, att jag i alla fall är den på spåren.

Ja, det var lite av dem tankar jag haft idag. Imorgon kommer nog nya. Healing och arbetsförmedlingen står på programmet. Och jag väntar med spänning! Allt är möjligt. /Maria

Skåne-Sthlm

Okej, 6 timmar i bilen, here we go! Hörs när jag är i Stockholm igen! /Maria

The law is working

From The Secret Daily Teachings

Each of us is attracting in every moment of our lives. So when you feel that the law isn't working for you because you don't have what you want, realize that the law is responding to you. You are either attracting what you want or you are attracting the absence of what you want.

The law is still working.

-------

Sista dagen i Skåne, imorgon åker vi hem igen. Det känns både tråkigt och skönt. Jag trivs väldigt bra här nere, men samtidigt längtar jag efter att landa hemma igen. Få tid till min älskade yoga som jag börjar sakna ordentligt nu. Komma igång med att läsa mina böcker. Ta tag i jobbet med mig själv igen. Återgå till mina vanliga rutiner. Känna efter hur mycket piggare jag blivit på bara en vecka. Börja leta efter nästa steg som kan tas. Ge mig ut i arbetslivet igen? Är jag redo för det? Snart är jag nog det, för jag börjar längta... Men jag tar ett steg i taget, jag har redan tagit mig flera mil. The law is working. Jag har börjat märka det. /Maria

Loppis, loppis

Ja, nu har jag varit på loppis igen. Den här gången där det fanns massor med böcker. En hylla märkt "Livsåskådning", där hittade jag en hel del böcker. En av dem hade jag tänkt låna på bibblan, och plötsligt stod den där! Och när jag stod i kö till kassen hittade jag "Heliga kontrakt" av Caroline Myss, som jag också hade tänkt låna. Och så blev det en sjal för en femma. Loppisar gör mig lycklig...
Kärlek! /Maria

Marknad!

Idag har vi varit på Kullamarknad i Jonstorp. Jag älskar marknader, det är så mysigt! Jag trodde väl att det bara skulle finnas skräp egentligen, men oj vad mycket jag hade kunnat handla. Jag köpte en superfin väska, handgjord från Guatemala. Han som sålde dem hade alldeles underbara saker, och så trevlig han var! Jag hade nästan velat ta med mig honom hem också. Jag köpte också en nyckelring av honom, gjord av pärlor i form av en ängel. Satte den på väskan som min skyddsängel. Och så köpte jag en väldigt fin bohemisk klänning, från Thailand skulle jag tro. Jag har mycket bilder att visa när jag kommer hem! Köpte också smaskiga biggaråer. Mm, det var en trevlig dag måste jag säga. Väskförsäljaren gjorde mig på rikitigt bra humör! Syster köpte Micheal Jacksons film "This is it" som vi tittade på när vi kom hem. Den berörde mig på något sätt. Det är så sorgligt att han inte finns längre. Efter att ha sett den filmen får man känslan av att han ändå var en klok, harmonisk och väldigt kärleksfull person... så tråkigt att han måste ha mått så dåligt, även om det inte är konstigt att han gjorde det. Kärlek från mig /Maria


Väntar

Hmm... jag känner mig lite onispirerad. Kanske för att det händer så mycket mer omkring mig än vad jag vant mig vid. Jag får inte riktigt fatt i mina tankar. Kanske ska jag vila skrivandet tills jag kommer hem. Eller i alla fall vänta med mina funderingar och insikter. Vänta tills jag landat hemma igen, sorterat intryck och tankar och känslor. Så nu nöjer jag mig med att skriva att:

Igår vann vi 2000 kr på en trisslott! Vi köpte 4 lotter till att börja med, vann och vann småsummor, tills vi hade skrapat 30 stycken! Då slår pappa till och skrapar fram 2000 kr! Jag tror det är ett tecken. Ja, så måste det vara. Vinden har vänt. Så mycket vet jag.

Kärlek! /Maria

Kusligt sammanträffande

Det hände en skum sak idag. Kanske ett sammanträffande, men jag slutar snart tro på att såna existerar. Allt kommer i min väg precis när jag behöver det. Det verkar så. Jag skrev ett utdrag från författaren Wayne Dyer's blogg här på min blogg igår. Idag var familjen iväg på loppisar igen, när jag stannade hemma och yogade. Mamma hade inte läst min blogg, men så kommer hon hem med två böcker skrivna av honom som hon hittat på loppis! Jag tyckte nästan det var lite kusligt. Tydligen fanns det massor med psykologi-, personlig utvecklings- och andliga böcker, så jag kanske måste dit jag med. Men en farbror hade sagt till mamma "De här böckerna måste du läsa!"... och så köpte hon dem till mig!

Nu har familjen åkt iväg på restaurang och teater. Jag bestämde mig förra veckan för att inte följa med, eftersom en biljett kostar rätt mycket, och jag vet aldrig när en dålig dag kommer. Så för att slippa oroa mig valde jag att stanna hemma. Och det känns väldigt skönt idag. Jag har dukat fram alla böcker jag hade med mig, och dem jag har köpt, och ska sitta och bläddra i dem och inspireras hela kvällen. Ska ta en kvällspromenad med hunden också, innan jag säger god natt för idag.

Kärlek! /Maria

Yoga för en värkande kropp

Nu har jag yogat lite, så nu känner jag mig som mig själv igen. Efter 6 timmar i bilen i måndags och två nätter på madrass på golvet hade jag ont i hela kroppen när jag vaknade idag. Trots att jag i natt fick låna en resesäng som var väldigt skön. Men kroppen skrek efter yoga idag. Jag kan knappt bestämma när jag ska yoga eller inte yoga längre, kroppen säger till nu. Det har blivit en del av mig. Och jag klagar inte. Jag vill vidare nu, utveckla yogan mer. Gå kurser och klasser och yoga varje morgon innan frukost. Men jag är inte riktigt där än, jag har inte energin. Det gäller att ha tålamod, ännu mer. Små steg i taget och skillnaden blir tillslut stor. Som den redan har blivit. Tillit. /Maria 

Uppdatering från Höganäs

Tänkte jag skulle uppdatera lite om vad jag har haft för mig de senaste dagarna. Om datorn här vill fungera, förra gången jag skrev försvann allt.

I förrgår var jag som sagt på ekobutiken
Sju Bönor inne i Helsingborg. Där fanns det en hel del, handlade lite grönsaker och en hudlotion. Syster hittade bebiskläder, de var inte eko men i alla fall second hand. Det visade sig att buktiken höra ihop med restaurangen Vegeriet, som har vegetariskt och raw food. Vi tänkte åka dit och äta lunch någon dag.

Igår var vi på lite outlets och loppisar. Jag hittade några böcker, en om wellness (yoga, pilates, meditation och ayurveda), en om drömtydning( (jag har haft så konstiga drömmar på sistone, så nu ska jag börja föra dagbok och se vad dem betyder), en om feng shui som jag ska använda mig av när jag flyttar, och en 5- års dagbok (kan bli kul att gå till baka om ett eller om några år se hur långt jag kommit).

Idag ska jag nog ta det rätt lugnt. Igår eftermiddag var jag helt slut, har kört på rätt intensivt med hundpromenader och shoppingturer. Blir till att läsa och yoga lite idag.

Kramar/Maria